Hur skapas pengar i Sverige?
Att förstå hur pengar skapas är centralt för att få grepp om hur ekonomin i stort fungerar – särskilt i en modern svensk ekonomi där majoriteten av alla pengar inte existerar som fysiska sedlar och mynt, utan digitalt. Processen är komplex men går att förklara steg för steg. Här går vi igenom hur pengar skapas, vem som bestämmer mängden pengar i omlopp och vilken roll banker och Riksbanken har.
Två huvudsakliga former av pengar
I Sverige finns det två former av pengar:
- Centralbankspengar: Skapade av Riksbanken. Detta inkluderar sedlar, mynt och tillgångar på banker och statens konton i Riksbanken.
- Bankpengar: Skapas av affärsbanker när de beviljar lån. Dessa är digitala pengar som kontoinnehavare ser på sina konton.
Trots att Riksbanken är Sveriges enda instans med rätt att trycka sedlar och mynt är den digitala penningmängden, som skapas av privata banker, mycket större och betydelsefull i dagligvaruhandeln. 
Hur mycket pengar trycker Riksbanken?
Riksbanken trycker ytterst lite pengar i fysisk form. Enligt uppgifter från Riksbanken uppgick mängden kontanter i omlopp till knappt 60 miljarder kronor i början av 2024. Det är bara några få procent av det totala penningmängden i Sverige.
Majoriteten av penningmängden utgörs i stället av bankpengar. Dessa skapas inte av staten, utan framför allt genom det privata banksystemet, vilket vi tittar närmare på nedan.
Den digitala penningmängden – bankernas roll
Hur skapas pengar när banker beviljar lån?
När en affärsbank, exempelvis SEB eller Swedbank, beviljar ett nytt lån till en privatperson eller ett företag skapas samtidigt ett nytt insättningsbelopp – alltså pengar – på det kontot lånet sätts in på. Dessa pengar fanns inte tidigare. Transaktionen sker digitalt och skapar därmed så kallade bankpengar.
Ett förenklat exempel: Om du beviljas ett blancolån på 100 000 kronor ökar din disponibla mängd pengar med just 100 000 kronor. Dessa pengar har bokstavligen skrivits in på ditt konto med ett knapptryck.
Affärsbanker behöver inte ha motsvarande summa i fysiska kontanter eller insättningar för att bevilja ett lån. Däremot måste de följa de kapitalkrav och regler som ställs av Finansinspektionen och Riksbanken för att kontrollera risk och stabilitet i det finansiella systemet.
Pengar skapas – och förstörs – genom lån
Det är viktigt att notera att när ett lån betalas tillbaka förstörs de pengar som skapats. Summan räknas av från bankens balansräkning och ingår därmed inte längre i penningmängden. Räntekostnaden, däremot, blir en vinst för banken – pengar som därefter kan cirkulera vidare i ekonomin.
Riksbankens påverkan på penningmängden
Hur styr Riksbanken penningmängden?
Riksbanken styr inte hur mycket pengar som finns i omlopp direkt genom att trycka sedlar. I stället använder Riksbanken ett verktyg som påverkar hur mycket pengar affärsbankerna lånar ut: styrräntan.
Styrräntan (reporäntan) avgör kostnaden för banker att låna pengar hos Riksbanken. Den i sin tur påverkar bankernas utlåningsräntor till hushåll och företag.
När Riksbanken sänker räntan:
- Blir det billigare för banker att låna pengar
- Det blir också billigare för privatpersoner och företag att ta lån
- Resultatet blir ofta att fler lån beviljas – och därmed skapas fler pengar i systemet
När räntan höjs sker det motsatta: Mindre lån, lägre investeringar, och därmed minskad penningmängd över tid.
Penningpolitikens roll i pengaskapande
Sedan finanskrisen 2008 har Riksbankens roll som penningpolitisk aktör utökats kraftigt. Genom så kallade kvantitativa lättnader (Quantitative Easing) har Riksbanken köpt stora mängder statsobligationer från banker och pensionsfonder. Det ökar direkt mängden likviditet i banksystemet, vilket både påverkar ränteläget och tillgången till kapital.
Sådana åtgärder har använts bland annat under pandemin 2020–2021, där Riksbanken köpte värdepapper för över 700 miljarder kronor.
Vilka begränsningar finns i pengaskapandet?
Krav på kapitaltäckning och likviditet
Svenska banker får inte fritt bevilja lån utan att ha täckning i form av eget kapital. Enligt det internationella regelverket Basel III krävs att banker har vissa mängder reserver och tillgångar som motsvarar den risk de tar genom utlåning.
Finansinspektionen ser till att svenska banker uppfyller dessa krav och att utlåning sker ansvarsfullt. Om banker lånar ut mer än de tillåts kan de tvingas minska sin utlåning eller öka sin kapitalbas.
Förändrad efterfrågan på lån
Banker skapar inte pengar ur ett vakuum – de måste först ha en låntagare. Om efterfrågan på lån är låg, till exempel i tider med höga räntor eller ekonomisk osäkerhet, kommer också färre nya pengar att skapas i den privata ekonomin.
FAQ: Vanliga frågor om hur pengar skapas
Skapas alla pengar av Riksbanken?
Nej. Riksbanken skapar bara en liten del av pengarna, i form av kontanter och vissa tillgångar i banksystemet. Den stora majoriteten av pengarna – så kallade bankpengar – skapas av vanliga affärsbanker när de beviljar lån.
Hur vet man hur mycket pengar som finns i omlopp?
Riksbanken publicerar statistik över penningmängden i olika kategorier, bland annat genom måttet M3, som inkluderar kontanter, insättningar och vissa andra lättomsatta tillgångar. Det ger en bra överblick över den totala mängden pengar i omlopp.
Kan banker skapa obegränsat med pengar?
Inte helt. De är bundna av flera begränsningar: dels lönsamhetskrav, men också lagstadgade regler för kapitaltäckning, reserver och riskhantering. Dessutom avgör efterfrågan på krediter hur mycket pengar som faktiskt skapas.
Vad innebär det att pengar ”förstörs” när ett lån betalas tillbaka?
När en skuld regleras tas motsvarande summa ur cirkulation i den digitala penningmängden. Det är alltså inte så att fysiska pengar bränns, utan att bankens balansräkning återställs och kontosaldot minskar. Därmed försvinner dessa pengar ur systemet.
Har Sverige någonsin tryckt pengar för att betala skulder?
Nej, i Sverige skapas inte pengar direkt i syfte att bekosta statsbudgeten. Det är förbjudet enligt EU-rätt och svensk lag att finansiera staten genom att ”trycka pengar”, även om centralbankens obligationsköp ibland uppfattas som en indirekt form av detta.
